kryssar dagar.
jag hittade en liten kompis inne på badrummet. fungerar inte riktigt som substitut för den där ryggen, dock. och den är det nog tretton dagar tills jag får se igen. det känns som om det är alldeles för långt dit.
put on my worried shoes
med systemkameran i göteborg och att inte kunna åka dit på sisådär två-tre veckor så känner jag mig lite handikappad. att jobba eftermiddagar/kväll gör att jag i princip inte gör någonting under dagarna heller, trots att jag egentligen har tid. men det tar ju cirka 40 minuter med bussen in till stan och dessutom jobbar ju mina jönköpingsvänner på dagarna. nåja. på bilderna; 1. en glad jag innan jag skulle åka på äventyr. 2. the cure under hultsfred 3. anna ternheim och hennes fina backdrop 4. mammas bullbak när jag kom hem från hultsfred. inte helt fel. 5. en jag igen. 6. mina ben efter att ha jobbat med paketsortering i fem dagar. note to self: är man klumpig och tappar 20-kilospaket på sig själv så blir man lila.
han är så fin och jag saknar honom redan.
efter två dagar av att inte ha setts så ringer han mig och säger att han saknar mig.
ytterligare två dagar senare rullar tåget in på göteborgs centralstation och där är han och han kysser mig så att mina knän börjar skaka innan han mjukt säger hej och stryker sin hand över min kind.
på bussen till min lägenhet leker hans händer med mina och jag lutar huvudet mot hans axel.
han sover alltid längre än jag eller så är det kanske jag som alltid vaknar när klockan är för lite. hur som helst så passar hans armar så bra runt mig att det inte riktigt spelar någon roll att jag måste vänta på att han vaknar. och det är så värt det att vänta på ett morgongrumligt hej och dagens första puss.
hur gick det här till, undrar jag. jag som alltid fått impulsen att vilja kasta saker på folk som säger att kärleken kommer när man inte letar. jag som skrattat åt alla som sagt att jag ska ge det tid när tid varit det enda jag någonsin gett. så är den bara där, utan förvarning och när jag som minst anade det. så var han där och undrade om vi skulle dricka kaffe.
på midsommarnatten fumlar jag med nyckeln till lägenhetsdörren och han bara skrattar. när vi väl är inte står jag plötsligt mot en vägg och han kysser mig fnittrig. "du har ett så fint skratt" säger han "det säger jag alltid när jag berättar för folk om dig."
när han berättar för folk om mig.
nu är han två timmar bort igen för på söndagar börjar jag sortera paket klockan tre på ett industriområde längs e4an där lastbilschaufförer säljer starksprit till fjortonåringar men jag vill ju bara vara nära honom.
så nära som fysiskt är möjligt.
however far away
tillbaka från hultsfred tillsammans med en rejäl förkylning. har börjat jobba som karl-bertil jonsson också, dessutom. dum grej = inte i göteborg. så jag är i smålands skogar igen. och min riktiga kamera befinner sig i göteborg.
dags för marina, noah and the whale och the cure.
en fin sak: nu åker jag iväg till hultsfred med han den där som jag kan kalla för min och vars axlar jag tycker så mycket om att pussa på morgonen.
är det så här det ska kännas?
och när jag är mitt i en mening lägger han enkelt handen på min kind och får mig att tappa bort mig totalt och han bara ler.
i love you, but you don't know what you are talking about
picknickfestival
de där två i bakgrunden var inte alls så ledsna som de ser ut!
bästa hanna och hennes johan
har jag sagt att jag har världens finaste harry potter-kakburk?
pussas kan man göra tycker lovis och max.
för då blir man glad.
folk!
vi såg typ inga band dock. jag hade dessutom bara hört isak strand innan, men han är ju visserligen rätt bra!
jag är inte skapt för sånt här.
så kommer den.
definitionen.
vad gör vi?
vad är vi?
"vad tänker du på?"
"oss."
& jag är livrädd.
knetare
i onsdags spelade kent på trädgårn, jag var självklart där. utan riktig kamera dock (man får ju knappt ha såna på konserter längre ändå) så jag kan bara leverera några halvkrassa mobilbilder. men det var helt sjukt bra, även om jag skulle vilja ändra litegrann i setlisten. fast de spelade kevlarsjäl och celsius så jag är nöjd. och isis & bast, 999. Och det finns inga ord. det var bra.
