morgon, eller hur man ibland kan känna att allt är fel och att man borde vara någon annanstans, för deras skull



How many times I've told myself "I've told you so"


& jag är ingen gymnast, men mitt hjärta slår saltomortaler


och det rör mig inte heller vem du vaknar med imorrn


jag är beroende
av conor oberst röst. helt seriöst, jag tror jag är det
jag gillar hans hår och hans födelsemärken. och krångliga ord. och långa meningar
jag äter det mesta som innehåller choklad, gärna sjuttioprocentig
jag säger ja till att fika
jag ger mig sällan in i saker jag tror kommer bli alldeles för seriösa, på ett negativt sätt
jag duktig på att komma ihåg helt värdelösa saker, som vad en människa jag sällan träffar helst äter på mcdonalds för att han nämnde det en gång och att gilla de där personerna jag inte får gilla lite extra mycket
jag stör mig på det mesta nuförtiden, jag försöker sluta med det, men jag lyckas inte.
jag läser hela tiden och jämt och helst jonathan safran foer, mark haddon, anna gavalda, haruki murakami och tony parsons
jag är vackrast åh jag tror att jag hoppar över den här
jag skrattar lite för ofta åt skämt jag drar i min egen hjärna vilket resulterar i aningen konstiga blickar
jag är en typisk tvivlare
jag har aldrig kollat på hela forrest gump
jag är lycklig när jag gör något jag längtat länge efter att göra
jag trivs inte  när någon rör vid mig, typ på axeln, ryggen eller benen och verkligen inte mina överarmar, det är hemskt (och jo, det finns väl undantag)
jag är dålig på att ta emot komplimanger. jag skulle säga att jag är värdelös på det, jag måste säga emot
jag är rädd för att aldrig riktigt kunna lita på någon
jag älskar att skratta så jag får ont i magen och att gå på promenader när det är mörkt
jag uppskattar ärlighet
jag tror på kärlek. eller jag vill tro på det

(den här krönikan vi skulle skriva till svenskan imorgon går inte riktigt som den ska. jag googlar bilder på jonathan johansson för att muntra upp mig. det funkar)

världens mest långsamma kollaps

sökes: en axel att luta sig mot.

det finns inga ord, bokstavligt talat


förutom möjligtvis
det gör så ont när du ser på mig
för jag vet att det jag tänker aldrig kommer att hända

being sane is a full-time work

jag skulle vilja be dig att flytta ut från mitt huvud, men jag är rädd att jag skulle sakna dig alldeles för mycket.

pulkaäventyr och gratis pepparkakor från lokalfiket



det är ganska otroligt hur man kan hamna under samma träd fyra gånger i rad.

en scanner skulle ju inte sitta fel någonstans/ursäkta att den är tagen med kamera/försöka göra det bästa av situationen



men det har lämnat någon sorts tomhet

helt plötsligt kände jag att det var över.
inga mer ord att säga
inga tankar att tänka
inga leenden, inga blickar att analysera
och minnena gjorde inte ont längre.

du var med henne, och det gjorde inte ont.
det gör inte ont.


how soon is now?


where the wild things are






om jag fick välja skulle 2010 vara fyllt av

festivaler, göteborg, läsning, kreativitet, kärlek, skratt, fika (fast bara varannan månad, nyårslöfte), kroppsvärme, rysningar nerför ryggraden, pianospel, fotografi, konserter, sol, vänner, muisk, dans och ett förbannat bra bright eyes-album

(Internet har varit dött de senaste veckorna.
under tiden har det hunnit snöa cirka fyrtio centimeter, jag har hunnit förälska mig i pride & prejudice, åka spark, sett fyrverkerier uppifrån och äta lite för mycket julgodis.)


RSS 2.0