jag vet inte hur du gör det men det vet uppenbarligen du, för du gör precis rätt. du vet precis hur du ska göra för att få mig och dina läppar är om möjligt ännu mjukare än vad jag kom ihåg. hjärtat bankar hårdare medan hjärnan menar att du elin, du borde nog rationalisera det här. tänk för en gångs skull. hjärtat bankar högre än vad hjärnan tänker. hjärtat överröstar hjärnan samtidigt som du lägger din arm runt mig och drar mig tätare intill.

du-dunk, du-dunk.

ja, det är du som kommer få ont, skyll inte på mig sen.

du-dunk, du-dunk.

det luktar du när jag vaknar dagen efter, trots att du inte är där. du är som fastetsad på mitt hud. det luktar maskulint. hjärtat har tystnat nu och det är bara hjärnan som hörs. klandrande. hade min hjärna varit en person hade det varit en person med medlidande blick och ett skakande huvud på sned. jag skakar undan den bilden med en axelryckning. jag drar täcket upp till hakan och vänder mig mot väggen. det är omöjligt att inte le, trots att det är det sista jag borde göra, men du har ju så mjuka läppar.