jag försöker sova. jag har legat vaken i timtal och jag kan inte få mig själv till att ens sluta ögonen. jag vet inte om jag egentligen sover och jag vet inte hur många gånger jag tagit fram klockan för att försöka få en uppfattning av vad tiden är, bara för att märka att knappt någon tid alls har gått sen förra gången. jag tror att jag är vaken någon timme till. tror, för jag är inte säker. jag drömmer, trots att jag inte ens sover och jag har ögonen öppna. jag är fullt vid medvetande, jag vet att jag ligger i min säng, jag ser hur lakanen rör på sig när jag byter position ytterligare en gång. och min hjärna skapar historier, bygger upp kapitel efter kapitel. jag kan inte kalla det för dröm, för det visas inget bildspel. det är bara tankar, historier. jag vaknar till, byter position, glömmer halvt bort mina tankar. hela proceduren upprepar sig. om och om igen. och mörkret utanför fönstret börjar försvinna. jag försöker bara sova, men jag tror att jag är vaken. plötsligt ringer väckarklockan och jag är inte säker på att jag sovit någonting och hela min hjärna är full av nattens historier. jag vill bara sova.