jag hade sagt "du borde verkligen inte bry dig. verkligen verkligen inte. det var längesedan nu. och jag märker på dig hur du förändras vid såna här tillfällen. det kan verka som om du har kommit över det, som om du inte tänker på det längre, men vid minsta lilla påminnelse så beter du dig som om allting hände igår. men lilla du, det var inte igår. det var längesedan, och du har inte sett ens människan på flera månader. get a grip, vännen. se vad du har framför dig istället. varje gång. det kan inte bli så här varje gång någonting får dig att tänka på det (honom) igen."

men nu hör det till saken att jag inte är någon annan. jag är bara jag.

och jag har precis blivit påmind, igen.