tänk er en sån som väntar på er på ert rum när ni ska sova. det är inte okej.

2. jag förstår mig inte på dem som har på sig mjukisbyxor i skolan. verkligen inte. jag har bara på mig det hemma. inte ens om jag bara ska gå till närbutiken har jag mjukisbyxorna på, då måste jag byta.

3. några i min klass kallar mig för kongo. vi behöver inte gå in på detaljer och orsaker tycker jag.

4. en kompis till mig sa att jag är ungefär som ett plattformsspel, form super mario, om jag ska vara på bra humör hela dagen måste jag samla på mig "poäng" (typ som mynten i super mario) men om något dåligt händer (blir attackerad av en sköldpadda eller de där bruna sakerna) så måste jag börja om från början igen. tack för den. (fast, egentligen, hur många är på bra humör hela dagen?)

5. jag har på senaste tiden blivit helt inställd på att jag ska plugga till arkitekt i lund eller göteborg, dessutom direkt efter studenten. det känns lite konstigt att tänka på, för programmet är fem år långt och jag kommer i så fall inte ha tagit examen förrän 2016 och vara 23. nu när det är 2010 och jag är 18 känns det långt borta. förresten är det så sjukt höga antagningspoäng till arkitektur så jag kommer säkert inte in. fast jag har ju faktiskt just nu mvg i alla ämnen utom två, som jag har vg i. fast jag kommer få vg i minst två ämnen till. (och nej, det sa jag inte alls för att skryta eller visa mig bra. jag har det. punkt fem och en halv: förstår inte varför man helt nödvändigt skryter när man säger vad man har för betyg och dom råkar vara bra. speciellt inte när någon frågar efter dom. typ "vad fick du på provet?" "mvg" "meh, skryt lagom". det gjorde jag ju liksom inte)




6. jag gör en massa spellistor på spotify som jag nästan aldrig lyssnar på och inte heller publicerar. det är liksom bara kul att försöka passa ihop låtar och göra spellistorna, men jag lyssnar hellre på en artist, ett album i taget.
här har ni några jag gjort, om ni vill;
sånt som aldrig blir gammalt
men jag gillar ju inte covers
det är inte lätt att dansa när man ska vara indie och svår

7. jag dagdrömmer väldigt ofta. min hjärna skapar scenarion som inte händer och aldrig kommer att hända men jag blir liksom glad av det ändå. ibland blandar jag ihop dröm och verklighet, då blir det jobbigt. haha. men ändå. för det mesta blir jag bara glad över mina dagdrömmar. sen kan jag visserligen bli lite nere när jag inser att det inte kommer att hända. nåja.

och ja, just det. jag utmanar de som vill. för så tråkig är jag.

f: tumblr