jag blinkar tårar till ögonvrån och skyller på vädret. "det är kallt och det blåser, så det är klart att mina ögon blir blanka". du tittar på mig på ett sätt som är omöjligt att förstå vad det betyder. du säger ingenting. jag vänder huvudet åt sidan och andas ut. jag andas ut mörker. jag riktigt ser hur andetaget virvlar ut i någon sorts svart massa som sedan försvinner, när det inte längre är nära mig. jag andas ut så mycket svart jag kan, men det tar inte slut. det tar aldrig slut. jag vänder tillbaka huvudet, du tittar fortfarande på mig. eller rakt igenom mig.

jag är inte helt säker.