jag skriver alltid utkast som jag inte publicerar, här har ni några. för jag vet inte vad annars jag ska skriva.

fjärilar. överallt. på blommorna, i luften, i min mage. hur de egentligen hamnade i den sistnämnda är något jag inte riktigt förstår men det är nästan så att jag tror att det är du som planterat dem där.

jag springer nästan hela vägen hem och jag antar att benen inte bär mig rakt och vattnet rinner som i floder nerför backarna jag tar mig uppför. motströms, alltid motströms. jag springer alltid åt fel håll. jag vet att jag borde skala av mig de regntunga kläderna så fort jag är hemma, men mina istappar till fingertoppar förmår inte att knäppa upp skjortans knappar och jeansen är som klistrade på mina ben. jag borde klä av mig. jag borde klä av mig allt ont men jag gör inte det av rädsla för att ingenting skulle bli kvar. jag har ju gjort så mycker jag ångrar.

numera siktar de direkt på halspulsådern och det är inte längre bara för att skada. de vill att jag ska förblöda.

du ger mig hack i hjärtat, sluta med det.

finns det en chans till romans hamnar mitt psyke i obalans, mot kärlek har jag noll tolerans och ofungerande hjärnsubstans.

han sitter på ett dubbelsäte i bussen, ett sånt där två av sätena är vända mot färdriktningen. jag sitter på rätt håll, visserligen längre bak i bussen, men han sitter ändå framför mig. jag vet inte vem han är, men jag vet att jag kan känna hur han betraktar mig och det gör mig illa till mods. naturligtvis sitter han på den plats som det är behagligast att vila ögonen på från min placering men varje gång jag tittar mot hans håll möts jag av hans isblå ögon. han betraktar mig och det känns som om han ser rakt igenom mig. jag tittar på alla andra ställen än mot honom, ut genom fönstret, på alla som går på, på min mobil min ipod, varsomhelst men inte på honom. hans ögon på mig är något jag inte är säker på att jag tycker om. de är så blå, så iskallt blå, det såg jag när jag första gången mötte hans blick. han slog heller inte undan blicken som folk brukar göra när de fångas i akten att betrakta någon okänd, nej, han snarare stirrade ytterligare tills det var jag som inte längre klarade av det och slog bort min blick, fullt vetandes om att han höll den kvar. jag klev av bussen innan honom och höll mig medvetet ifrån att vrida huvudet åt hans håll. jag sätter mig i busskuren för att vänta på anslutande buss och jag möter en sista gång hans ögon som nu betraktar mig från bussfönstret innan bussen slutligen åker iväg. iskalla blåa ögon.

och jag köper ett paket av dina cigaretter i ett desperat försök att ha någonting kvar.

& fjärilarna är borta och stenarna i magen tillbaka. precis som det ska vara.

Kommentarer
hej säger Danni.

det där med utkast känner jag igen, även fast mina inte är lika fina som dina.

2011-07-17 @ 21:25:21
URL: http://ohnightdreamer.blogg.se/
hej säger Anonym

Vad gör du i höst?

2011-07-17 @ 23:42:52
hej säger Anna

Så himla himla fint!

2011-07-18 @ 16:57:58
URL: http://oohyeah.webblogg.se/
hej säger w

Anonym: om allt går som det ska så flyttar jag till Göteborg och pluggar där.

2011-07-18 @ 21:01:26
URL: http://wasteofpaint.webblogg.se/

det är inte så svårt:

namn tack
bli inte bortglömd

mejl

blogg?

text

Trackback
RSS 2.0